Sommarhettans antågande

Nu ska jag prata lite om väder. Ni är varnade.

New York blir legendariskt hett på somrarna, ofta illustrerat i film och TV med barn som leker i sprutet från en guerillaöppnad brandpost på en Bronx-gata med oscillerande augustiluft. I skrivande stund är vi inte ens inne i juli än, men dagstemperaturerna är redan runt 30°C med 20-22 som kallast om nätterna. Just tendensen att nätterna är varma redan från början av sommaren är väldigt New Yorkskt. Den där ljumma natten man i Stockholm kanske får uppleva i ett par dagar i augusti i bästa fall kommer alltså redan i slutet av maj här och det är ju förstås otroligt härligt, men när värmen ganska omgående sitter djupt i väggbetongen så blir det här med luftkonditionering ganska livsavgörande.

Tunnelbanan här är klimatmässigt spännade på så vis att det på perrongerna kan bli närmast panikframkallande varma och kvava medan tågen är utrustade med någon sorts hysterisk industri-AC som verkar kunna hålla 20°C vad som än händer. Mitt kontor har någon likande konstruktion som troligen kan kyla hela solsystem, men med ganska viktiga konstruktionsmissen att sensorn och kontrollpanelen sitter i konferensrummet där inga av utblåsen finns. Det får effekten att systemet blåser på som om det försöker stå emot en mindre supernova medan sensorn i det ofta stängda konferensrummet rapporterar att det fortfarande är 35°C. Min lösning på detta är att ganska ofta jobba hemifrån, gärna från takterrassen som numera har vägguttag. Man kan ha sämre utsikt:

En annan effekt av värmen är att jag som svensk får akut semesterkänning. Det känns djupt onaturligt att jobba heltid plus kvällar och helger när det är tropikvarmt, och att jag inte hade någon som helst semester hela 2013 kanske spär på behovet.

Som för att ytterligare förstärka semstervibbarna har vi rakt utanför fönstret en av New Yorks 55 publika pooler och bassänger öppnat för sommaren men jag har inte premiärdoppat. Enligt någon sajt jag hittade ska den öppna 7 på vardagar vilket låter osannolikt, men om det stämmer kan man ju i teorin ägna sig åt att simma lite längder innan jobbet.

Standard

Världens mest efterlängtade soffa

Soffan som beställdes i december har till slut anlänt. 15 veckor tog det. Lättnaden vet inga gränser, och den är precis så skön som jag mindes den från butiken. Vardagsrummet känns plötsligt som ett riktigt hem och det ekar inte alls lika mycket här inne med den här klossen på plats:

Det som ser ut som en chaislounge (schäslong för den som tänder på strykfula försvenskade stavningar) är en ottoman (fotpall fast stor) som man kan flytta runt lite som man vill. Detta pga att vi inte kunde bestämma oss för vilken sida vi ville ha eventuella utskott på.

Den mikroskopiska mattan är egentligen två mattprover ovanpå varandra. Kontrasten ser ganska bra ut på det här fotot men de är lite väl nära varandra i nyans i verkligheten, så vi får leta vidare. Just nu lutar det åt något gult faktiskt.

I hyllan: en massa vinylskivor vi inte har någon möjlighet att spela än. Måste verkligen fixa hit högtalarna nu.

Standard

Boende i NYC, del 6

Nu när vi skrivit under vårt hyresavtal tänkte jag bjussa på en liten oändligt lång sammanfattning av alla turer och lärdomar. Klicka på ämnet ”Boende i New York” och du vill läsa fler svamliga inlägg, men detta täcker det mesta. Tänk också på att detta bara är mina erfarenheter och att jag inte är någon auktoritet på området.

Var ska man bo?

  • Researcha skiten ur internet. New York har massor av områden att välja bland, så försök koka ner listan till några huvudkandidater. Googla brottsstatistik, nöjesutbud, demografiska fördelningar, medelinkomster, medelhyror, kommunikationer, utveckling över tid, husens ålder och glöm inte hasa runt i google street view, apple maps och allt annat du kommer över. Släng dina förutfattade meningar, mycket har hänt i New York de senaste åren.
  • Om möjligt, kolla på plats. Ta en veckas semester här och försök besöka de intressantaste områdena både dagtid och nattetid. Det är väldigt, väldigt stor skillnad mot att kika på bilder på internet. När du är här, se till att bo i ett vanligt hus och inte på hotell så du får en liten inblick i hur standarden kan vara.
  • När du har ett eller två favoritområden, lägga ett par helger på att finkamma t ex streeteasy.com efter bra hus i rätt prisklass och sätt upp e-mail alerts för allt du är intresserad av. Ju fler sådana mail du betar av desto bättre koll kommer du ha på marknaden. All sådan koll betalar sig i längden.

Sublet, condo eller rental?

  • En sublet är ungefär som att hyra i andra hand. Det kan funka fint på kortare tid men tänker man flytta hit ganska permanent är det nog skönare med ett riktigt kontrakt.
  • Condo, förkortning av condominium, är typ bostadsrätter. Man får hyra ut dem vilket gör att man kan bo i de ofta mer påkostade condo-husen trots att man hyr, men då är det en enskild individ som är ens fastighetsvärd. Om något går sönder eller strular så kan det vara mycket knöligare att få hjälp. Det hänger totalt på vad det är för typ man hyr av så man kan hitta guldlägen om man törs ge sig in på den marknaden.
  • När hela byggnaden är ”rental building” så är det en hyresrättsfastighet. Detta är vad vi valde eftersom det känns tryggast och pga bankkrisen för ett antal år sedan, då utlåningen till fastighetsbolag stramades åt stenhårt, fick många ambitiösa condo-byggen avbrytas då utlåningen stoppades. Ägarna sålde då av de halvfärdiga husen till andra intressenter som gjorde om dem till hyresrätter eftersom utlåningen till sånt är subventionerad. Så vi kommer flytta in i en ”luxury condo” fast där hela huset är hyresrätt. Tack Lehman Brothers!

Vad mer ska man tänka på när man kollar lägenheter?

  • Annonserna ljuger ofta om kvadratfotsytan. Ha med måttband när du går på visningar.
  • Allting är byggt sämre än i Sverige. Det är bara att gilla läget.
  • Kolla fönstren så det inte är glipor, främst i äldre hus. Numera verkar man bygga med dubbelglas relativt ofta men det framhålls fortfarande som lyx i bland.
  • Fråga vad som ingår: El, gas, internet, sophämtning, tillgång till gemensamma ytor, förråd, parkering, cykelförråd, eventuell takterrass, gym. Ofta visar det sig att det är lite extraavgifter för viss saker och vips blir hyran en annan.
  • Luftkonditionering är nästan ett måste. Det blir ofta närmare 40° varmt under någon period varje sommar och det svalnar inte på nätterna som vi svenskar är vana. Försök sova i 40°C så förstår du vikten av den här punkten.
  • Den här staden låter. Mycket. Små enfiliga enkelriktade gator utan mycket genomfart är de allra bästa. Kolla om det går en busslinje på gatan för bussarna väsnas rejält.
  • Tvättmaskin och tumlare i lägenheten är soft men det är bra om det också finns tvättrum med lite större kapacitet i huset så man kan köra fler maskiner samtidigt. Om inte så måste man kanske gå till en laundromat en gång i månaden eller oftare.
  • Husdjur: I vår lägenhet är det helt förbjudet men det varierar hejvilt.
  • ‘Rent stabilized’: Jag är fortfarande inte helt insatt i hur detta system funkar men vissa hus omfattas av en hyresstabiliseringslag som gör att hyran inte kan sättas fritt och inte kan öka hur mycket som helst per år. I vissa byggnader gör detta att hyran ligger på mindre än 50% av vad som är normalt för motsvarande lägenheter i samma område, men givetvis är dessa guldkorn vansinnigt eftertraktade och i praktiken omöjliga att få tag i på den vanliga marknaden. Även vår svindyra lägenhet är dock ‘rent stabilized’.
  • Bed bugs eller vägglöss som de heter i Sverige. De här blodsugarna är ett stort problem i New York och de är mycket svåra att utrota. I hyresavtalet ska det finnas med en rapport kring detta för den specifika lägenheten men man kan också kolla BedBugRegistry.com.

Vad krävs för att få ett kontrakt?

  • Normalt krävs att man har en årslön brutto som överstiger 40 månadshyror. Det kan vara förhandligsbart och vissar kräver bara 35.
  • Har man inte själv tillräcklig lön måste man skriva avtalet tillsammans med någon man ska bo med eller ha en borgenär (‘guarantor’) som då måste tjäna 80 månadshyror per år. Ganska få hyresvärdar godtar företag som borgenärer utan det måste vara en privatperson.
  • Har man ingen kreditpoäng (‘credit score’) kan de kräva en större deposition eller fler hyror i förskott för att du ska få kontraktet. Detta kan vara förhandlingsbart om man har tur, annars vill vissa ha 6 eller rent av hysteriska 12 månadshyror i förskott. Fuck that.
  • Man kan även luta sig mot en borgenärstjänst som t ex Insurent. Det är inte alla värdar som godtar såna då de är ett ganska nytt fenomen, men många verkar vara positiva. Ryktet säger dock att de tar upp till 10% av din månadshyra i arvode varje månad vilket känns ganska girigt, men jag vet inte om det stämmer.
  • Om man har en mäklare (se nästa punkt) bör man hålla koll på om fastighetsvärden betalar mäklaren för att hen förmedlat en hyresgäst eller om man själv ska betala. Mäklararvodet har varit 15% av årshyran förut men verkar ha gått ner till 10% eller i bland ”bara” en månadshyra. Om annonsen säger ”NO FEE” betyder det att du inte pröjsar mäklararvode om du skriver avtal direkt med den som står bakom annonsen. Släpar du åndå in en mäklare i ekvationen kanske det kostar.
  • Det är bra om man har ett SSN (social security number) men inget absolut krav.
  • När man ansöker om en lägenhet tar de betalt, ofta 100 dollar, för att utföra en ‘background check’. Normalt kollar de kreditpoäng och referenser från tidigare hyrevärdar men som nyinflugen har man ju inget sånt. För denna koll behöver man lämna ett ‘bank statement’ för att visa att man har en amerikansk bank.
  • När kontraktet ska skrivas under ska man lämna en ‘cachiers check’ för överenskommen förskottshyra och en för en deposition (normalt en månadshyra) som man får tillbaka efter utflytt om inget var trasigt utöver normalt slitage. En ‘cachiers check’ är en check som man får på banken där de skriver under den och verifierar att pengarna redan dragits så att checken garanterat har täckning.

Mäklare eller inte?

  • Känner man sig ganska bra på research, prutande och juristengelska kan man absolut göra sitt bästa för att klara sig utan mäklare. Många nyare hus har ett ‘leasing office’ där man bara stövlar in och talar om vad man letar efter, så får man kika på lägenheterna och en bunt papper med vad som gäller för att gå vidare till att skriva kontrakt.
  • Mäklarna verkar ändå ha tillgång till databaser som vi dödliga ännu inte kommer åt. Man måste inte slutföra ett avtal via mäklare om man väl kontaktat dem men har man kollat på ett hus tillsammans med sin mäklare så registreras det och man blir mer eller mindre tvungen att skriva via dem om man vill bo just där. Men hittar man något annat på egen hand så är det bara att köra.
  • Man vill hitta en skön typ som verkligen månar om att man ska bli nöjd och hitta rätt ställe. Vi hann kolla på hus med några olika typer och vissa kändes lite mer stressiga än andra. De lever på de arvoden de får per avtal, så tills du skrivit under något är du ett stort dollartecken i deras ögon. Utnyttja det, sluta inte leta förrän du hittat något som känns helt rätt. Om den du jobbat med inte orkar med dig mer så finns det andra som gärna tar vid. Du är inte skyldig dem något bara för att de skjutsat runt dig mellan olika hus i 3 timmar!
  • Jag kan ju bara prata om Williamsburg eftersom vi inte kikat på lägenheter i andra stadsdelar, men några startpunkter är Williamsburg Realty där Kandis jobbar. Hon är den som vi tog oss över mållinjen med och även ägartanten verkar supermysig, hon har bott i området sedan åttiotalet. Aptsandlofts.com är stora och har ofta hand om finare hus. Vi hade en lite nitlott med en livstrött receptionist hos dem men de har en del agenter som är supertrevliga (på ett genuint sätt dessutom) som till exempel Natalie och alla andra därifrån som vi träffat har också varit bra folk: Angel, Brian, Jason och Kate.

Övrigt

  • Hyresavtalen är normalt ett eller två år. Då är man sedan tvungen att betala hyra under hela avtalsperioden; det finns ingen uppsägningstid på det sätt vi är vana från Sverige. Man kan ansöka om att få hyra ut i andra hand men det kan vara lite knöligt.
  • Det är också viktigt att hålla sig på god fot med värden eftersom de vid alla avtalsteckningar kollar omdömen från tidigare värdar, så innan man börjar bråka om avtal ska man tänka sig för.
  • Håll huvudet kallt. Utbudet är gigantiskt och åtminstone i Williamsburg byggs det frenetiskt just nu. Mäklare m fl kommer antyda att du måste bestämma dig omedelbart, men det är sällan helt sant. Och skulle nåt försvinna framför näsan på dig så finns det nästan bergis fler snarlika alternativ och dessutom mäklare som brinner för att hitta dem åt dig.
Standard

Helg, hem och LA-äventyr

Som man kan se i förra inlägget var tunnelbanenätet inte riktigt i toppform i helgen, men det gjorde å andra sidan att vi anledning att utforska Marcy Avenue-stationen med linjerna J, Z och M. En sån där pratsångare har tydligen tagit sitt namn efter ett par av bokstäverna för övrigt. Så här tjusig kan stationen vara i kvällsdimman:

Trots det kärva läget i kommunikationerna hann vi kolla på de båda lägenheterna igen, träffa min kusin Frida som var i stan, besöka Apple Store där Emelie fick en helt ny telefon eftersom hennes spontandog, spana in lite möbelbutiker, gå på sportbar och kolla på UFC 167 och äta livshotande mängder nachos, äta New Yorksk pizza på ett ställe James Gandolfini käkade på 3 dagar innan han dog (vet inte om det är ett särskilt bra tecken men gott var det), och slutligen även bestämma oss för var vi vill bo.

Så i dag var det kontraktsskrivning. Min inledande semester är slut och det är arbete som gäller om dagarna. Därför hade vi bokat tid kl 18 så jag skulle hinna efter mitt sista möte för dagen, vilket gick med ett par sekunders marginal. Jag tänkte att det går väl rätt fort att sätta en kråka så kan man gå och käka sen, men jävlar i min lilla långkalsong vad de gillar att hålla ryggen fri med hjälp av oändligt långa avtal i detta land. Hyresavtalet vägde in på FYRTIOSEX SIDOR. Det tog mig på riktigt över tre timmar att läsa, begripa och skriva under allt. Eller begripa och begripa, jag missade säkert något superviktigt men det känns som om jag var noggrann. På grund av att jag närmade mig min elfte timme utan mat så kanske jag inte läste jättenoga på slutet, men nu är saken biff. Vi flyttar in i lägenhet A den 15 december!

Kontraktsskrivning

Vår kontraktsmäklare Kandis Parker från Williamsburg Realty (som tog bilden ovan) känns mer som en soft polare än en paragrafryttare men det var väldigt bekvämt att ha med någon som kan lite regelverk och som varit med i den här sortens situationer förut.

I detta hus betalar faktiskt fastighetsägaren hennes arvode så det innebar ingen som helst ekonomisk förlust för oss att gå via mäklare, men även där det kostar en månadshyra i mäklararvode så börjar jag nästan tro att det kan vara värt det: Det var ju hon som hittade huset åt oss och fick in oss på visning innan lägenheterna ens var officiellt släppta. Utan det försprånget hade vi kanske inte fått just den här, som var den solklart bästa lägenheten i huset för våra behov. Så till alla andra södermalmshipsters som också drömmer om Williamsburg kan jag varmt rekommendera att ni snackar med Kandis. Bonus: Man skrattar typ hela tiden för hon är så rolig. Hur många mäklare kan man säga det om?

För att göra vardagen ännu lite mer omtumlande drar vi till Los Angeles på onsdag morgon. Detta dels för att jag ska få träffa alla mina nya kollegor i det amerikanska bolaget och dels för att vi ska slutföra ett superstort projekt och det är bra om jag finns med på plats. Det var visserligen 17 grader och sol här i New York i dag men i morgon ska vi återgå till mer reguljärt novemberväder, så det ska bli skönt att få en dos kalifornisk sol smog.

 

Standard

Den odödliga beslutsvåndan

I ett halvdesperat försök att komma vidare i lägenhetsvalet har vi i kväll provpromenerat mellan tunnelbanan och de två lägenheterna vi väljer mellan. Mig verkar ju ingen någonsin hoppa på men Emelie har till skillnad från mig inte fördelen att se ut som hon kan mörda stora rovdjur med blicken, så att det känns tryggt nattetid även för henne är viktigt för vårt val.

Tyvärr tror jag inte vi kom fram till ett enda dugg i kväll egentligen. Lägenhet A har en aningen ödsligare rutt men en alternativ och nästan exakt lika snabb väg kantas av feta nybyggen som har inflyttning nu och fram till i vår, så om ett halvår är det nog minst lika mycket liv där. Lägenhet B ska ändå ha poäng för de helt fantastiskt bra matbutikerna som ligger supernära. Den bekvämligheten ska man nog inte underskatta, men är kanske inte värdig att bli en avgörande parameter heller.

Fan alltså jag vet inte. Några av er röstade på A i kommentarerna till förrförra inlägget men B är inte dum. Söderläge men ful utsikt, en meter kortare vardagsrum men sjukt nära till allt gött, inklusive färjan ner till Dumbo och vidare till Wall Street. Å andra sidan, den där utsikten…

Samtidigt envisas internet med att hosta fram guldkorn som den här med klart mindre vardagsrum och ytterligare ett stopp ut på L, men så nära till tuben att restiden till Manhattan ändå blir kortare och till ett mycket lägre pris. Men utsikten är ju inte rafflande och var fan ställer man högtalarna?

Standard

Mer tjat om lägenheter

Jag lovar att snart börja skriva om allt det där balla som New York egentligen handlar om, men det går inte att tänka på konsert-, öl-, mat-, pryl- och skyskrapeutbud när man inte har ett permanent hem än.

Såvida vi inte blir indragna i fler visningar (vilket jag inte vet om jag orkar) så står det mellan de två lägenheter jag nämnde i mitt förra inlägg. Nu tänkte jag lista deras respektive för- och nackdelar en gång till, mest för min egen skull så att jag får lite ordning på tankarna. Jag kallar dem Lorimer och Bedford efter det stopp på L-linjen som ligger närmast:

Lägenhet A (Lorimer-ish) Lägenhet B (Bedford-ish)
Positivt:
  • Otrolig utsikt
  • Ingen insyn
  • Ljudisolerade väggar och golv samt trippelglas i fönstren
  • Kanonbra utrustning i badrummet (t ex normal dusch!)
  • Mindre än 100 meter till Crossfit-gym
  • Ligger mitt över gatan till stor utomhusbassäng och park med löprunda plus riktig löparbana
  • Aningen billigare
  • Bemannad lobby 24/7
  • Hyggligt gym i huset
  • ”Continental breakfast” ingår på vardagar
  • Extremt nära till många bra matbutiker
  • Extremt nära till restauranger, barer & shopping
  • Ett tunnelbanestopp närmare Manhattan (men med vansinnig trängsel i rusningstid)
Negativt:
  • Trots premium-pris ingen bemanning i lobbyn
  • Inte ens ett ynka löpband i huset
  • Inte lika nära till bra matbutiker
  • Aningen mindre förvaringsutrymme i köket
  • 1-2 minuter längre att gå till tunnelbanan
  • Aningen ödsligare, kanske negativt nattetid
  • En station längre från Manhattan (men med mindre trängsel)
  • Riktigt deprimerande utsikt, men mot sydväst i alla fall
  • Aningen dyrare
  • Inte samma extrema ljudisolering
  • Fast duschmunstycke och konstiga blandare
  • Ca 1 meter kortare vardagsrum, svårare få plats med matbord
  • Ingen walk-in-closet, sämre förvaringsutrymmen generellt
  • Lite längre till Crossfit-gym (man kan inte träna tyngdlyftning i husets gym)

Hjääääääälp! Vilken ska vi ta?

Tillägg: Jag tror att utsikten, tystnaden och den privata avskildheten i lägenhet A är det som smäller högst, men någonstans känns det som om jag gör ett misstag om jag betalar nästan lika mycket för en lägenhet i ”sämre” läge med färre amenities (jänkarnas benämning på saker som gym, takterrass, lobby mm) jämfört med lägenhet B. När jag försöker föreställa mig att jag valt A känns det som jag kommer avundas läge B och vice versa.

Standard

Det oändliga utbudets förbannelse

I Sverige orkade jag aldrig riktigt upprätthålla optimala val bland pensionsplacering, elleverantör, telefonbolag, försäkringsbolag och allt sånt där. Jag tror många känner igen sig: Man har varken tid eller ork att sätta sig in i allt och det får bli något som är ”bra nog”.

Här är allting hundra gånger värre: Ska man köpa en kastrull finns det 40 olika märken och serier på ett och samma varuhus, man ska välja mellan fler banker som i sin tur har fler kontotyper och kortvarianter, det finns fler gymkedjor och fler internetleverantörer och fler sorters salsa i texmexhyllan och fler fina lägenheter i fina lägen.

Sabbaten verkar ha rundats av (den varar väl från solnedgång fredag till solnedgång lördag va?) för en av chassid-snubbarna som visat oss runt har börjat maila igen och vill veta vilka lägenheter vi gillat, men jag kan inte svara för hjärnan är helt överlastad av alla intryck och valmöjligheter. Den vi bor i tillfälligt är bra på många sätt, men vi har nu kikat på två som nog ändå är bättre och dessutom totalt nybyggda.

Den ena har helt magisk utsikt mot Manhattans skyline från både vardagsrum och sovrum, som vetter mot en park, har trippelglas i fönstren och riktigt seriös ljuddämpning mellan våningsplanen, löstagbart duschhandtag och normala jävla blandare som i Sverige och inte de separata vreden för varmt och kallt som man aldrig får någon ordning på. Det är 100 meter till ett crossfit-gym med separata tyngdlyftningsklasser men det tar 6-7 minuter att gå till tunnelbanan (vilket är INGENTING egentligen men allt är relativt) och eventuellt läget kanske känns lite ”off”, speciellt nattetid. Det finns inget gym eller ”door man” och hyran är ändå bara 25 dollar under min maxgräns.

Det andra stället ligger nästan exakt mitt i hippaste kvarteren kring Bedford avenue men otroligt nog ändå på en tyst gata, har mycket närmare till tunnelbanan, närmare till allt annat också förutom crossfit-gym som verkar vara olidliga 3 kvarter bort, bemannad reception 24/7, gratis frukost i lobbyn varje dag(!), baskethall och stort gym (om än utan fri skivstång), fet takterass men inte riktigt lika fin utsikt som andra lägenheten, fast duschmunstycke och mongoblandare plus att den kostar ännu lite mer, 30 dollar över maxgränsen.

Planlösningsmässigt är det extremt lika och båda känns rejäla. Båda har också den helt efterblivna konstruktionen att köksfläkten bara roterar luften i lägenheten genom att blåsa ut det från spisen i ögonhöjd. (Note to self: Ta det lugnt med habaneron för att inte bli pepparsprejad i plytet.)

Ljuddämpad superutsikt eller nära-till-allt och mer lyxlarv för pengarna? Jag veeeeet att det kanske är minst synd om oss av alla på hela planeten just nu men det här är ändå jobbigt.

Standard